När Unn Edberg kom till Tidningen Vi inrättades snabbt ett ljudbås på redaktionen där alla artiklar började läsas in av reportern som skrivit den. Det var en del i den digitala satsning hon drog igång 2019. Men varför ljud och vad har de för tips – fyra år senare?
Ni var tidigt ute med att skapa ljud av ert innehåll – varför drog ni igång?
Jag tror väldigt mycket på ljud som format, dels lyssnar jag väldigt mycket själv på ljud. När man funderar över vad en tidskrift är i den digitala världen så blir det tydligt hur vi till exempel skiljer oss från dagstidningar: magasintexter är längre och mer tillbakalutade, de är personliga och med ljudet blir det där ännu mer förstärkt. Vi kommer närmare våra läsare/lyssnare. Konsumentens tid att sitta ner med ett magasin eller en bok har också krympt, så genom att erbjuda innehållet i ett format som gör det möjligt att göra annat samtidigt som man lyssnar, är ett sätt att anpassa sig till det nya landskapet. Jag inspirerades också av och besökte också den danska tidningen Zetland som skapade ljud av sitt innehåll för att skapa större lojalitet bland deras prenumeranter.
Vilka är lärdomarna från de här åren?
Att fundera över hur ljudet fungerar för en traditionell magasintext. Ett långt citat där vem som citeras nämns i slutet fungerar inte i ljud till exempel. Rena fråga-svar-artiklar är också svåra. Vi har tagit hjälp av duktiga ljudboksinläsare för att lära oss mer eftersom vi är duktiga på text men behöver förstå ljud bättre, och lärt oss mycket genom det.
Vad har varit utmaningarna?
När vi vill vara snabbt ute med en text, som till exempel när Lars Norén dog – och samtidigt har löftet att allt vi lägger ut ska finnas i ljud, tar det förstås lite längre tid att skapa två format än ett. Det blir en del extra administration när ett till format ska produceras och redigeras. Vi har pratat om att utöka ljudformatet men samtidigt är vi inte radio heller. Man måste bestämma sig för vad man är.
Hur ser användandet ut?
Hälften av all inloggad läsning är lyssning. Tesen som jag tog med mig från mötet med Zetland; att kunderna blir mer lojala, det kan vi i dagsläget inte belägga med data, Men en hel del ser vi, bland annat på hur stor del av de betalande som är inne i appen veckovis (WAU – weekly active users) och vilket innehåll som fungerar bäst.
Vad har ni för planer framåt – någon utveckling av ljudformatet bortom inläsning?
Vi lanserade en podd för 1,5 år sedan som vi fortsätter utveckla, med fokus på att fördjupa en av våra berättelser med till exempel ljudutdrag ur intervjuer. Vi behöver också jobba mer med analys och data – förstå vad som funkar. Vi ska inte göra saker i print som inte funkar digitalt.
Använder ni ljud för att bredda affären (till exempel via nya annonsformat) eller för att driva prenumerantlojalitet?
När vi drog igång vår digitala satsning bestämde vi oss för att gå all in på läsarintäkten och ha en helt annonsfri upplevelse i inloggat läge. Men ibland kombinerar vi förstås säljinsatser med printannonser och till exempel ett riktat prenumeranterbjudande i våra digitala kanaler, till exempel i nyhetsbrevet.
Dina bästa tips till andra tidskrifter som vill börja producera ljud?
- Se över ditt innehåll och vad av det som lämpar sig för ljud. Det du producerar i ljud ska också fungera i ljud, till exempel långa välskrivna, berättande texter.
- Använd riktiga röster och gärna personen som skrivit artikeln – syntetröster skapar inte den relation med lyssnaren som du vill åt.
- Var noga med kvalitet – ingen orkar lyssna på en bra berättelse i dålig ljudmiljö, ta ljudet på allvar.
Vill du också lära dig mer om hur du kan utveckla både affär och redaktionella processer med ljud som en del av mediemixen? Kontakta oss på Media720 så hjälper vi till.